"70 procent av jordens befolkning...

...är idioter".

Precis så sa en gammal handledare till mig en gång. Det har räddat mig ur många hopplösa debatter, men inte nu längre. Överallt möter en inskränkta och normativa människor, en hör saker som att "det här med feminism har gått för långt nu" eller "jag är inte rasist, men..." och innan har jag kunnat skaka av mig det mesta. Kunnat tänka att 70 procent faktiskt är idioter. Nu kommer det åt mig på ett helt annat sätt. Jag såg en
debattartikel i DN för ett par veckor där skribenten använde uttrycket politiskt deprimerad och jag fastnade för det. Det är precis så jag känner nu, jag har blivit polistiskt deprimerad. Folks ignorans och idioti gör att allt känns meningslöst. Det känns som om ingenting gör någon skillnad längre. Och jag vet att det såklart inte är så, att om vi slutar kämpa för vad vi vet är rätt kommer allting stanna av.

Nästa helg är det Colour of Love-helg i Stockholm och jag behöver verkligen få andas lite aktivistluft och möta människor som brinner och som vill förändra. Sen kommer jag hem lagom till körens genrep inför 8 mars och kanske får det mig att hitta kämparglöden igen. Jag hoppas det. För allt är inte meningslöst. Det vet ni väl?


Och vet ni något annat fint? Det är nästan vår i Skåne nu.

Homo...

...sweet homo.

Min kamera är fortfarande på rymmen (den är och semestrar i Stockholm). Istället får jag nöja mig med att använda mobilen att fota med. I söndags spenderade jag nästan hela eftermiddagen med att städa, därför tänkte jag att jag kunde visa er hur jag bor. Jag har nog gjort det någon gång förr, men det var längesedan nu.




Såhär typ ser mitt sovrum/vardagsrum ut. Troligen kommer jag shoppa ihjäl mig på fina tyger när jag kommer till Marrakech i höst.




Köket är orginal från 40-talet och luckorna har en jättefin blå färg. Om ett par år ska det göras stambyte i mitt hus och då kommer dom här fina köken att rivas ut. Jag bor nog inte kvar då, men om jag gör det kommer jag gråta.


Hallen hade jag tänkt tapetsera som en gammal rockklubb med olika bandaffischer över varandra. Men det går långsamt, och dom flesta är inte ens med något band.


Och sen är det bara min lilla toalett kvar, och den är ju inge vidare spännande att titta på. Men det här är mitt fina duschdraperi i alla fall.


Sånt som gör mig lycklig i själen...

...i flera säsonger.

Jag behöver tips på bra serier! Helst serier som har gått ganska länge så att en bara kan låsa in sig och sträcktitta i ett par dygn. Här är några av mina absoluta favoritserier. Jag vill gärna ha tips på någon i samma stuk.

Friends.


Skins.


Criminal Minds.



Ugly Betty.


Mitsfits.



Queer as folk.


Sex and the city.


Glee.



My so called life.

6 is always...

...'run away'.





Allting står mer eller mindre stilla. Min kamera har rymt, mina dagar består uteslutande av jobb och vintern gör att jag känner mig gråare och tråkigare än på länge. Jag försöker hitta något som får gång mig, stundtals lyckas jag men apatin och tröttheten återfinner sig innan jag har hunnit samla kraft nog. Om ett par veckor åker jag till Stockholm. Och om en månad är jag i London. Har jag tur hinner våren landa där innan mig.


Kanske för att hitta mig själv...

...eller bara ett försök att fly sin 25års-dag.



(googlad bild)

Jag tror att jag har bestämt mig för att åka till Rio de Janeiro i juni.

Fyra inbrottstjuvar...

...och en borderterrier.





I helgen hade HD, Elias, Karin och jag syjunta, jag pysslade mest med screentryck. Det blev ett linne med ankor och en klänning med en flamingo. Stora fåglar är som ni ser lite av det bästa jag vet.