det finns så mycket...

...som aldrig blev bra.

jag lever i konflikt med mig själv, ständigt.
jag vet inte alls längre.

men allt är tillåtet, i krig och kattungar.


lämnad ensam kvar
- förälskelsens trygga mur
rasat till grunden

nog gav det mig lite...

...inspiration.

idag tog jag, emelie och magnus bilen ner mot skåne för att besöka klostret marievall. vi möttes och blev välkomnade av en klassiskt klädd nunna och fick delta i en kort gudtjänst. sjutton systrar sjöng och bad inför oss och det var spännande upplevelse även om vi funderade över om aldrig var mer predikan. efteråt fick vi iaf ha en samtal med en av nunnorna som berättade för oss om deras historia och om byggnaden de levde i som stod klar så sent som 1995. vi fick ställa lite frågor och hon gav långa och välformulerade svar. hon berättade att dom som gick i kloster hade fått ett kal av gud men att det var människans uppgift att tolka det. att följa den vägen som man var ämnad till är det enda sättet att bli lycklig. vägen ser dock väldigt olika ut för olika människor. jag antar att det är något alla kan ta åt sig av. religiösa som ateister.

besöket var väldigt lyckat och inspirerade iaf mig att bli en bättre människa.
tack.

image19

en dag full av...

...kära återséenden.

igår var en bra dag. en fantastisk bok,  thåström - txtr kom till mig. att läsa hans vackra ord gör mig lyrisk, nostaglgisk och fylld av alla de känslor jag någon gång känt till hans musik. thåström är alltid lika aktuell och även om jag inte lyssnar alls på honom berör det mig alltid lika djupt när jag hör någonting. thåström är alltid ett kärt återséende.

min drömhäst (blir det lite väl tioåring att använda det ordet?)  rodrika gick i min grupp igår. jag red henne för första gången på ett år. jag var livrädd, jag var gråtfärdig och jag riktigt jävla lycklig. den fina stoet har tappat så mycket sen jag hade henne och det gör ont att se. i början av träningen kändes det konstigt och jag visste inte alls hur jag skulle göra. efter ett tag slappnade hon av dock. jag är nöjd och glad. rodrika är världens bästa återséende.

när jag kom hem hade malin lagat god mat. lagad mat är lite som när man bodde hemma. fast bättre. och jennifer berättade at katterna snart flyttar in. snart har man en katt i soffan gen. ytterligare ett kärt återséende.

den där kvinnomisshandlaren...

...är en väldigt nära vän.

på utbildningen i malmö diskuterade vi kring hur problematiken ökade ytterligare om man var vän med förövaren istället för den utsatta. hur svårt det är att ge en person stöd och hjälp när masn instinktivt bara vill ta avstånd ifrån det.

fundera över det ett tag. hur skulle du reagera om din bästa vän berättar att hen blivit anmäl för våldtäkt?

nåväl. efter en lång och jobbig dag åkte jag hem till mattis igår. han fyllde 19 och hade haft kalas. jag hade haft barnkalas och ridit ut med frida och frida men tänkte att jag skulle åka inom en liten stund och säga grattis iaf. när jag kom upp på hans rum stod tv:n på paus där var en bild på en man och textremsan löd "innanför jeansen väntar något underbart på att få komma fram", jag valde att inte kommentera det. istället slog jag mig ner brevid honom, pratade lite och tittade på bilder. av en händelse började vi bråka på samma humoristiska sätt som vi alltid gör och när jag försökte få tag på mattis fot så råkade han knäa mig ordentligt i huvudet. så det kan gå.

efter en stunds vila lyckades jag köra hem. att anstränga hjärnan på det sättet gjorde det kanske värre. när jag kom hem föll jag iaf ihop på dörrmamattad. redan innan kände jag tydliga symtom som tunnelséende, illamående, yrsel, domningar, dålig balans och sånt där. malin och tove satt i soffan och funderade på att skicka mig till sjukhuset. men jag slapp. malin försökte få mig att fokucera blicken, det gick inte och dom gjorde syntest med en glödlampa. jag är imponerad. efter en stund började jag må bättre och somnade direkt. utmattad och förvirrad, men inte mer än vanligt.

välkommen till mitt spännande liv. nu ska jag hämta ut ett paket och sen ska jag och ciedex träna dressyr för den där kvinnomisshandlaren.

hela den här...

...kärleksgrejen.

efter ungefär en timmes sömn, på ett golv, är jag kanske lite mer känslosam än i vanlig fall. jag och malin skulle ha ihopflyttningsfest igår, ihopflyttning blev det, kanske inte lika mycket fest. men det var fina människor här och det var väldigt mysigt ändå.

efter jens lekman-spelningen har jag kommit i riktig höststämning och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. vissa saker är ju enkla. dricka lite extra te, klä sig i en mysig halsduk och nynna på jens lekman. annat gör mig lite mer förvirrad. jag vet inte alls längre.

jag vet inte alls. jag är rädd.

det är sant...

...att jag är kär.

mitt bittra jag smälte direkt i din närhet, jag är riktigt jävla hopplöst förälskad.
dagens, och gårdagen, kärlek stavas j-e-n-s  l-e-k-m-a-n och gör mig helt salig.
egentligen vill jag nog mest njuta av skön musik, dricka lite te med havremjölk och honung och ha en lugn eftermiddag. men jag ska på kalas.

ikväll är det dock ihopflyttningsfest, jag hoppas att alla fina människor kommer hit. jag älskar er och självklart jens lekman.

image18

och ikväll...

...tänker jag krama mina vänner till en helt underbar röst.

image17


jens lekman spelar på markan och alla vackra människor är där <3

igår var en...

...effektiv dag.

jag och min sambo malin städade typ hela lägenheten. det som är kvar nu är all tvätt och malins rum. och det kommer efter ikea & tvättmaskinen nästa vecka.

och en skohylla hade inte varit fel.

det händer väldigt sällan...

...men ibland skriver jag haikus fortfarande.


för vem är jag nu?
- dömmer likt Gud Fader själv
ge liv eller död?

och när Moder Jord
- blir allas vår ägodel
vem ska stå till svars?

(självklart inspirerad av dagen etikfrågor. abort, kött och människans ägande av världen)

tidigare idag...

...la jag upp en länk till en såndär "kött är dåligt-video".
jag hade inte sett hela själv. nu satte jag mig och försökte se den. det gick inte.
jag tog bort det inlägget igen.

köttindustrin i västvärlden är fruktansvärt. vi har ett överskott på kött, människor äter lång mycket mer kött än vad som behövs rent proteinmässigt, även mer kött än vad som faktiskt är nyttigt för kroppen. vi tillagar dessutom ytterligare mer kött och mycket av det som inte äts upp kastas. det vill säga att djur slaktas för att hamna i soporna.

jag vill se en ny medvetenhet hos köttkonsumenterna, jag vill att människor ska ta till sig vad det är dom faktiskt äter, vad dom gör. flertalet gånger har jag hört folk säga "jag äter kött, men vill inte veta vad det egentligen är". i skolan pratade vi om om det ansågs etisk att visa barn döda djurkroppar. i sverige tycker vi att det är direkt fel. jag ser det som en självklarhet att barn ska få bli medvetna om att kött är djur. jag menar självklart inte att alla barn ska uppfostras till vegetarianer men man behöver en respekt för djuren och vd det är man äter.

jag kan debattera i timmar, självklart. men det viktigaste jag har att säga sägs bäst med ett ord.
medvetenhet.

image16

världen är vacker...

...och jag gifter mig om ett år. <3

ikväll ska vi hälsa på mumrik & tuutikki igen.

kärlek,

det här med religion...

...gör att jag känner mig kluven.

idag satt jag på en lång föreläsning om islam, koranen och hur man kan utgå ifrån det i undervisningen. föreläsningen var väldigt bra stundtals, ibland hade jag dock lite svårt att hänga med. som när han spenderade tio minuter åt att prata om tandborstar och muhammeds munvård. nåväl.

ämnet är fortfarande lika centralt som för lite drygt sex år sedan. terrorattacken mot USA den 11 september 2001, då en våg av islamfobi spred sig över världen. vad en liten grupp extremister hade åstadkommit fick en hel världsreligion stå till svars för och överallt gick människor runt med föreställningen om att alla muslimer var terrorister och bar runt på minst ett maskingevär i bakfickan. vår föreläsare jämförde det med mordet i knutby. hur många svenska frikyrkor sågs som livsfarliga efter den händelsen? inte särskilt många. föreställningen om muslimer som terrorister bär vi med oss idag också. elias berättade för mig senast i helgen om en av deras uppgifter i skolan. dom skulle skriva en inlämning om terrorism och på bladet som förklarade uppgiften fanns två bilder. en på world trade centerattacken och en på en vapenbärande man utanför en moské. Det är dom här värderingarna vi direkt och indirekt för över på våra barn och elever. hade du reagerat över bilderna? hade jag? jag blir mörkrädd.

annat som kom upp under föreläsningen var främst frågor som rör skolans värld. men även kvinnosynen inom islam är ett ämne värt att diskuteras. huruvida slöjan skulle vara kvinnoförnedrande eller inte har jag svårt att uttala mig om. som den inbitna femenisten jag faktiskt är kan jag förstå att man ifrågasätter kvinnans värde när hon tvingas gömma sig under ett stort lager tyg. ändå kan jag lätt hitta ett annat perspektiv på problemet och se hur slöjan faktiskt motarbetar objektifieringen av den kvinnliga kroppen som man tydligt ser i västvärlden. en heltäckande slöja skulle kunna flytta fokus från kvinnans kropp till hennes interlekt. och om jag fick välja mellan att gå i bikini eller slöja på torget hade jag tagit det senare alternativet utan att tveka. koranen ger inga klädkoder för hur kvinnan ska klä sig med uppmanar kvinnan att klä sig anständigt. jag skulle kunna säga att vi har ungefär samma förhållande till kläder här i väst, fast med ett annat utförande. hur många av er medelålders män där ute skulle gå runt i klänning imorgon och anse att det var anständigt? mannen i familjen mitt emot mig brukar jag möta klädd i en lång särk. jag anser nog att vi bara har en annorlunda tradition till kläder. att förbjuda muslimska flickor att bära slöja i den svenska skolan ser jag ingen som helst anledning till. att slösa onödig energi på att kränka människor utan anledning har jag ingen förståelse för. man kan dock möta annan problematik när man är lärare i en klass med barn från olika kulturer. i sverige har vi till skillnad från stora delar av resten av världen beslutat att ha en objektiv religionsundervisning i skolan. det innebär att man i skolan undervisa om religion ifrån ett utanförperspektiv istället för att fostra eleverna in i en religion. ändå finns det fortfarande drag av en kristen tradition i skolan. i lpo94 står det att skolan ska vila på en demokratisk grund som bygger på humanistiska kristna värderingar. och vem av oss har inte sjungit tryggare kan ingen vara i kyrkan på en skolavslutning någon gång?

religion gör att jag känner mig kluven. jag vill acceptera alla, men jag vägrar att acceptera förtryck, och visst kan man hitta förtryck i någon form i dom flesta religionerna. jag vill ta avstånd ifrån religiös fostran men samtidigt ser jag hur svenska barn tappar förståelsen för vårt kulturarv. när muslimska barn kan delar av koranen i sexårsåldern tror svenska barn att en av våra största religiösa högtider handlar om kalle anka, renar och om en man i röd luva. jag vill uppmuntra mina kommande elever att bli självständiga, fritänkande individer som inte slavar i en grå massa under en gud. men jag ser även kopplingen mellan kultur, samhälle och religion. för vad vore kulturhistorien, konsthistorien, litteraturhistorien och samhällshistorien utan religion?

ja, religion gör mig kluven. men å andra sidan är jag en döpt och konfirmerad ateist utan planer på att gå ur svenska kyrkan. jag studerar religion och dess effekter på människan mer än gärna men föraktar människor som förnekar den fria viljan och istället lutar sig mot en gud i svåra lägen. religion är svårt helt enkelt.

texten är spår av en orginaltext som min blogg slängde. religion är mitt nya favoritämne och mitt nästa mål i livet är att se ecce homo i hässleholm. lycka.

i väntan på förändring...

...roar jag mig här igen.

denna hösten låter jag bli en tid av förändring. jag tänker låta mitt liv fyllas av trevliga ting för att undvika min årliga höstdepression. [och i vanlig jennifer-ordning skriver jag en lista].

- jag tänker inte låta skolan falla, jag satsar på bra betyg nu.
- jag tänker bli sambo på heltid med världens vackraste malin och på deltid med älskojennifer och dessutom ge hem till kattsyskonen mumrik & tuutikki
- jag tänker åka på vinterkonferansen och förhoppningsvis minst ett rfsl ungdom arrangemang till.
- trots att september blir en stockholmsfri månad vill jag dit igen innan det blir nytt år.
- jag tänker jobba med mitt hbt-café och fixa ett riktigt bra sådant.
- jag ska börja jobba lite skolpolitiskt och granska likabehandlingsplanerna hos skolorna i bromölla och kristianstad.
- jag vill börja läsa igen och dessutom sticka klart min basker.
- jag tänker återuppta simmandet, vi har varit lata i ett par veckor nu.
- jag kommer umgås med mina fina vänner så mycket som möjligt och ser fram emot skånebesök hos ett par av vännerna uppifrån.
- jag kommer träna med ciedex och förhoppningsvis komma till nya mål.
- och dessutom tänker jag må rikltigt bra, för det har jag anledning att göra.

.

förövrigt bryter jag principer på löpande band. nu äter jag tabletter med gelatin i. jag gör ett undantag för dom. om min kropp behöver b-vitamin får jag väl lyssna på den. en gång iaf.
nu ska jag till skolan, lyssna på föreläsning om islam och sådär. religion är ett bra ämne. woho.

mitt liv fortsätter att fascinera mig...

...och vi ska inte tala om qruiser.

dagens bästa mail:
"Om jag ger dig gården utanför Hässleholm, lägenheten i Sthlm, + mkt annat, ger du mig då ditt hjärta, din kropp, din uppmärksamhet? Kanske även barn ? Fundera NOGA, detta är seriöst, nu utlämnar jag mig totalt, det vill jag att du också gör !"

jo, det är fantastiskt. dessutom från en man på 49 år. lite synd om honom. jag utlämnade visst honom igen. dock inte mig själv. livet suger. jag tycker att det är spännande. vad ensamhet, desperation eller kanske enbart kåthet driver människor till. som sagt, livet suger. annars kan jag ju än en gång föra diskutionen om vad den tänkbara relationen mellan oss skulle ge honom. vad har vi att utbyta, utöver min kropp? han är ju trots allt bara 29 år äldre och erbjöd sig i princip att köpa mig. jag trodde att jag var billigare än såhär, helt klart. en lägenhet i stockholm hade verkligen inte varit fel och en hästgård i skåne är ännu en dröm. kanske borde man svara ändå. [jag hoppas du inser min ironi].

annars så stödstickar [det är ett roligt ord] jag åt calle lite, pratar om en framtid som östtysk hora med malin, skrattar med jennifer och låter mig skrämmas av att hd imiterar ett pervers kinderägg ibland. samtidigt fascineras jag ännu hundra gånger av min fantastiska gaydar (möjligen med inbyggd fyr) och över hur jävla liten världen är.

efter ett par mentala breakdown och sånt där idag börjar jag nog återfå min vanliga personlighet igen, lite lagom avtrubbad och allmänt off som jag alltid är, när klockan börjar närma sig halv fyra på natten och jag vet att det imorgon väntar en tretimmarslång föreläsning om islam. woho. livet suger.

"hej din...

...tvättbjörn"

det har varit en väldigt känslomässig helg. jag har varit på utbildning och fått diskutera en lång rad väldigt jobbiga ämnen. jag har lärt mig om brott, krisreaktioner och hanteringen därefter. allting rev upp jävligt mycket känslor. flera pass grät jag hysteriskt och nu känner jag mig helt tom. jag är fysiskt och psykiskt utmattad efter en enormt påfrestande helg. ändå är jag jävligt glad att jag åkte dit. trots att det bröt upp mig kommer jag läka och bli helare än innan, jag har lärt mig mer och kan nu se varför man handlar på ett sätt som jag tidigare bara såg som en "naturlig reaktion". jag kan använda det jag har lärt mig på flera plan, som privat person, inom rfsl ungdom, som student och i framtiden även som lärare. utöver ökad kunskap förde utbildningen mig änu närmre mina kära vänner i rfsl ungdom. jag är lycklig över att ha hittat till världens bästa organisation. de tryckta och jobbiga situationerna som uppkom under helgen gjorde gruppen starkare och resulterade flera gånger i någon form av kollektiv kram. det finns en jävla massa hat i världen men det finns även helt underbara människor, jag får fokusera på det.

fast först ska jag fokusera på sömn.

tack och...

...adjö.

igår var fantastiskt. malin är världens bästa födelsedagsbarn. vi käkade på en tjusig restaurang och uppförde oss nog inte jätteilla. kika i jennifers blogg för mer information.

nu är det iaf nog med kristianstadliv för denna veckan. idag tar jag mig ner till malmö, umgås med sjukt fina människor och lär mig och brottsoffer och hur man stödjer sina vänner. jag är hyperglad. annars stickar jag lite och läser shakespear. jag gillar livet.

ibland råkar det vara...

...en helt perfekt dag.

solen skiner, men inte läskigt varmt utan med härliga höststrålar. coldplay sjunger högt ur mina högtalare, det är en sån dag. en sån dag då man spelar sin egen begravningsmusik och skrattar hysteriskt. en sån dag då det till och med känns välkommet att tvätta. det är en sån dag då ens bästis och sambo fyller år och kvällen ska ägnas på en fin restaurang. imorgon åker jag till malmö, då får jag träffa ett gäng helt underbara människor igen. linus har skickat lite sms till mig under veckan och jag längtar hysteriskt efter att få krama honom igen. robert pratade jag med i telefon lite kort igår och jag tror att jag tänker åka ner till malmö lite tidigare imorgon för att få hänga med honom ett par timmar innan vi ska träffa resten vid två.

det är en perfekt dag, och jag ska ha en perfekt helg.
...och coldplay sjunger fix you, samma låt som kommer spelas på min begravning.

det är höst...

...och jag har nog blivit vän med den igen.

jennifer sover fortfarande och calle kramade mig 'hejdå' för ett par timmar sedan innan han kilade till skolan. HD hörde av sig och ville träffas idag men jag har redan en planerad date med malyn som är på skånebesök. jag red igår, dressyrträning och calle var också med i gruppen. det är lite trist att vår trevliga grupp har fått ta så många steg tillbaka nu när vi har fått så många nya. men det är alltid kul att träna och jag är nöjd. dessutom träffade jag söta stoffe igår. vi skrattade över en kopp te och kikade runt i lite affärer. han får mig att må bra, och han bjöd på världens bästa skvaller.

jag är nöjd, med allt. nöjd, avslappnad, tillfreds. och jag är lovad en kyss på fredag.

nog för att jag gillar...

...hösten.
dagarna blir kortare, luften bli kallare, träden byter om och klär sig i de vackraste färger och jag får klä mig i mina älskade koftor och sjalar.

ändå skrämmer hösten mig. i flera år har jag blivit höstdeppig, ibland djupare, ibland mest ytligt. i vissa perioder har det infekterat mitt liv till den gränsen då jag slutar fungera socialt. hösten gör mig rädd, rädd för att ramla ner i samma grop igen. och ju mer jag kämpar för att balansera på kanten desto djupare faller jag. jag trivs med mitt liv nu. jag har tre fantastiska vänner som jag träffar nästan dagligen och jag är kär i en gammal man med svart hårrem. ändå har jag märkt att de senaste dagarna har gjort mig lägre. jag vågar inte riktigt slappna av, jag känner mig otillräcklig och meningslös, mest av allt är jag rädd att störa den magiska stämmningen i mitt sällskap. men kanske, är jag bara trött igen.

jag behöver dig,

inatt är jag hjärter dam igen.
image15

det är morgon...

...och än en gång skulle jag nog hellre stanna i sängen.
jag är sjukt trött och ändå blev det inte särskilt sent igårkväll.

igår var en bra dag. jennifer och malin hade sovit hos mig och vi stickade hela förmiddagen. efter det gick vi en runda med hundarna, sprang lite i affärer, då hade även calle anslutit sig. efter det åkte vi vidare till österslöv där malin blev introducerad till hästarnas förlorade värld. hon fick rida på stoet tango och det gick verkligen jättebra! själv ryckte jag calles häst ninas man. det blev bra. jag tror jag ska börja ta betalt. för jag är jävligt bra. nåväl.
efter en fantastiskt god middag hos öhmans åkte jag, jennifer, ella och malin hem till jennifer igen. där lekte ella och fanny en stund under tiden som jag vi tittade på en gammal intervju med thåström på svt. den mannen är helt fantastisk. det är jävligt intressant att han i sina texter kan leka med det svenska (och engelska) språket och utrycka helt otroliga saker. han kan i en mening ge en metafor för allt som någonsing existerat. ändå kan han inte överhuvudtaget utrycka något alls i en intervju. han sitter som en 15årig slacker i en fotölj med en öl i handen. tittar ner och velar mellan "ja" och "nej" i några minuter. jag älskar honom.

dagens...

...vill ha:

image14

jag hade nästan bestämt mig. men den var slut på cdon.
så jag får väl fundera lite till.

man skulle kunna tro...

...att jag är ordförande i vår basgrupp nu när dileva kommer att ingå i vår redovisning om livsfrågor. så är inte fallet, det var ett helt demokratiskt beslut. jag är nöjd dock. det skulle jag inte vara om det var en hiphoplåt, som var ett av förslagen.

annat bra är att jag snart får träffa linus igen <3
och att gael garcia bernal kommer att spela huvudrollen i lukas moodyssons nya film.

det har gått en sommar...

...och jag har inte hoppat en enda gång. sista gången ramlade jag dessutom av.

idag gav jag mig in på att hoppträna igen, livrädd precis som vanligt. piccolo är på riktigt den snällaste hästen i världen och jag skulle kunna anförtro mitt liv till honom. ändå blir jag spänd och rädd. det i sin tur resulterar i att jag rider sjukt illa. jag har ingen balans, stör hästen, rider dåliga vägar och saknar känsla helt. det är pinsamt. en bit in i träningen övervägde jag att ge upp. lägga av helt och enbart ägna mig åt dressyr. bilden av calle kom upp i huvudet och jag kämpade på sista halvtimen med. jag kan inte ge upp i halvlek. mitt mål står kvar. sen ska jag aldrig rida över en bom igen, aldrig mer.

men detta inlägget är inte tänkt att bli ytterligare ett bitter och självkristiskt inlägg i mängden. det är en kärleksförklaring till min nyvunne bästa vän och mannen i mitt liv. ciedex. efter träningen slängde jag mig i bilen, och körde hem till familjen lundh. jag gjorde iordning ciedex i ett rasande tempo och ägnade sen en halvtimme ute på betet. där tränade jag ostört, utan press och negativa tankar. kvällssolen sken oss båda i ögonen men vi var nöjda.

efter ridningen mötte jag fru lundh som än en gång berömde mig för mitt arbete med ciedex. enligt henne är han friskare och finare i kroppen än han har varit på många år. jag ser själv en tydligt skillnad från när jag började rida honom i mars. han har höjt ryggen en bra bit, blivit betydligt mer musklad och fått bättre andning och kondition. men det bästa är att jag har en ny vän, en som gör mig glad och får mig att må bra.

jag insåg nu att jag bara skryter, så jag slutar nu. och trots satt jag är världens sämsta hoppryttare tänker jag kämpa på en termin till. calle och jag ska vinna maskeradhoppningen med hästlängder (^^) och sen ska jag än en gång bli dressyrtönt på riktigt igen.

image13

kanske med lite inspiration...

..från elias blogg, funderar jag nu på att göra min blog lite mer politisk.
eller politisk är fel ord, snarare innefatta lite mer åsikter.
i vissa inlägg iaf, diskutera kring olkia ämnen och bergrepp som intresserar mig. ungefär som i hästinlägget.
jag ska klura lite till.

fast först ska jag köra till stallet, träna hoppning och så.

förövrigt så är...

...min blogg pimpad av jennifer. jag uppskattar resultatet som fan.
tack :*

och stoffe glädjer mig över msn.
http://www.youtube.com/watch?v=twQlpFrm5iM&mode=related&search=
ibland undrar jag om någon annan kommer förstå vår humor. jag älskar dig iaf. ses i veckan?

för visst är väl hästsport...

...det bästa som finns.

idag hamnade jag ofrivilligt i en diskution om travsport och ridsport och hur de båda grenarna behandlar hästarna olika. eftersom jag känner mig hyffsat hemma på ämnet, efter ungefär 15 år inom sporten, kände jag ett behov av att ge ett eget avtryck på diskutionen.

att hästar är det bästa som finns och deras välmående är det absolut viktigaste hoppas jag att alla parter håller med mig om. eftersom hästarna föds upp och tränas för helt olika ändamål finns det självklart stora skillnader i hanteringen. travhästarna börjar man träna ordentligt betydligt tidigare än man gör med ridhästarna. jag förstår att de båda metoderna har både för och nackdelar. hos travhästarna eftersträvar man en mer explosiv utveckling, dom börjar tävlas i tidig ålder och är alltså rent logiskt "förbrukade" relativt tidigt. en del hästar går till avel, vissa säljs som promenadhästar och andra går till slakt. det är fakta. ridhästarna tas senare och får en betydligt lugnare start. hästarna börjar tävla i speciella unghästklasser för att minska pressen de kommer att utsättas för. jag vet dock att samma sak gäller inom galoppen och jag antar att det gäller även i travsporten. men i vilket fall har ridhästarna en längre "tävlingskarriär" överlag och man brukar räkna med att hästen ligger på topp vid tio till femton års ålder, betydligt högre än hos travarna. nu generaliserar jag ganska kraftigt och är fullt medveten om att det finns undantag.

jag kan lätt erkänna att det jag har mest erfarenhet av är ridsporten, kanske främst hoppsporten. jag har bara testat att köra vid ett fåtal tillfällen men jag tycker att det verkar väldigt roligt och är verkligen beredd att lära mig mer. att använda en pensionerad travare till ridning uppskattar jag verkligen, och man hör många mirakelhistorier om travare som gått långt inom både hoppning och dressyr. ändå känner jag att ridtravare inte är något som passar mig. jag uppskattar halvblodstypen och den klassiska engelska stilen mest [kalla mig rasist]. personligen kan jag tycka att den övergripande mentaliteten inom ridsporten är den mest humana, kanske till största del för att travsporten är väldigt pengacentrerad. jag har dock sett prov på flera hemska metoder inomridsporten också, främst hoppningen, såsom barrering, överdriven spöhantering och liknande. jag menar inte heller att travhästar mår genomgående dåligt. min erfarenhet av hästar är att hästar som inte gillar vad de håller på med helt enkelt slutar. travhästar slutar anstränga sig, hopphästar börjar stanna vid hinder osv.

slutligen vill jag lägga ett ord i debatten om så kallat hästfolk och ridfolk. tydligen ska det finnas stora skillnader i behandlingen av hästarna mellan grupperna. hästfolket ska vara mer naturliga och ridfolket ska behandla hästarna som porslinsfigurer. jag placerar mig själv i ridfolksfacket. jag är fullt medveten om att inte hästar är gjorda av porslin och att de är stora, starka och enormt kloka djur som är gjorda för att klara sig ute i väder och vind. men i samma stund som människan beslutade att tämnja hästen förändrades deras levnadsvilkor avsevärt. i och med att hästarna nu inte strövar fritt utan går i inhängnade hagar har de inte den möjligheten de vill att söka skydd och det i kombination med att hästarna nu arbetar betydligt hårdare och enligt mig bör klippas efter behov på vintern bör hästarna även ha täcke på ryggen efter behov. jag ser inget dåligt i det.  jag tycker inte heller att det är livsfarligt för hästen att stå inne någon dag om det  är "farligt" för dom att gå ut på grund av is och snö. att låta hästen få skor på fötterna för att underlätta träningen och att klippa eller rycka manen på hästen är inte heller något jag har sett att en häst mår dåligt av. jag har inte heller något emot att klippa bort hovskägget då jag inte ser att det fyller någon direkt funktion idag.

säga vad man vill. situationen vi tvingar hästarna att leva i idag är direkt onaturlig för dom. det får vi leva med. att försöka göra tillvaron så bra som möjligt för dom är det viktigaste för mig, och kanske inte nödvändigast på det mest naturliga sättet. jag vill dock slå ett slag för samspel och kommunikation, en varierad träning, mycket utomhusvistelse och en omgivning som hästen mår bra av. om man bedömmer att travträningen, hoppträningen eller skogsmulleridningen är det bästa för er häst är upp till er - jag litar på allas goda omdömme.

här sitter jag och lyssnar...

...på regnet som slår mot rutan.

jag insåg nu ikväll att jag har haft folk runt omkring mig hela tiden, hela dagarna (och de även de flesta nätterna) den senaste veckan. undantaget är väl möjligen när jag har kört från det ena stället till det andra. jag älskar mia vänner och hästarna och skolan känns faktiskt helt okej, men jag behöver lite lugn och ro med. min översociala och lätt maniska period börjar ge med sig och ikväll, efter ytterligare en aktiv och fullbokad dag, tar jag igen mig lite. jag känner mig lite asocial men mestadels trött och sjuk när jag kryper ihop under mitt täcke nu. någon dålig amerikans serie att somna till och en kopp tea för att lindra halsen lite. det är precis vad jag behöver. imorgon känner jag mig förhoppningsvis mer pepp.